2012 är historia och 2013 till stora delar ett oskrivet år.
Nyligen hemkommen från resor i Indien och Turkiet. Två stora och växande ekonomier. I Indien träffade jag en entreprenör till ett byggföretag som berättade att tidigare samma dag hade han haft en konvoj av 72 lastbilar med cement genom centrala Mumbai på väg til en byggnation. Den som känner till trafiken i Mumbai vet att det är inte en enkel operation och inte heller populär för övriga trafikanter. Historien berättade inte vad för byggnation det gällde men med 72 lastbilar med cement kan man gissa att det var av det större slaget. För mig blev det ännu en illustration av hur Indien bygger upp sitt land. Mina lekmannamässiga betraktelser under min vistelse i Mumbai ger vid handen att det är långt kvar till svensk nivå när det gäller det mesta avseende välstånd, infrastruktur och sociala välfärdssystem. Samtidigt har de kommit långt på kort tid och som sagt, det sker i ett högt tempo och jag är övertygad om att de kommer att fortsätta sin resa mot ett bättre samhälle, steg för steg. En annan iakttagelse var det ständiga affärsmannaskapet, alla verkar göra affärer. Butiker och försäljare är igång nästan dygnet runt känns det som. Handel och affärer är ett centralt verktyg för gemene indier att förbättra sin levnadsstandard. Fantastisk god mat och en hög servicenivå och många leenden. Den fasansfulla och tragiska gruppvåldtänkten uppmärksammades mycket och jag följde vad som skrevs i indiska tidningar. Mitt i denna tragedi blev jag i alla fall glad över att Indien har en fri press och fria val. Journalisterna skrev och bildade opinion för förändringar för kvinnans lika rätt i samhället och massdemonstrationer runt om i landet visade missnöje och krävde förändringar så till den grad att det hamnade högst upp på politikernas dagordning och följdes av förslag till förbättringar.
Vänster: Mumbai
Att många företag, utländska eller inhemska, som säljer till den indiska marknaden har en god framtid för sig tror jag inte är en vågad gissning. Att samhället även förbättras i sina attityder och beteende gentemot kvinnor hoppas jag verkligen. När kvinnor i större utsträckning får tillgång till utbildning och kvalificerat arbete ökar också möjligheterna att förändra samhällets syn på könen och beteendet mellan dem.
I Turkiet besökte jag Istanbul. Att komma till Istanbul från Mumbai kändes som att komma ”hem” till Europa när det gällde gällde infrastruktur och hur staden är uppbyggd och organiserad. Under en middag med ett ungt turkiskt par fick jag ta del av deras syn på det turkiska samhället, ekonomin och dess utveckling. Mycket var bra och gick i rätt riktning men de uttryckte båda oro för pressfriheten (Turkiet har väldigt många journalister fängslade) och det öppna samhället. Förändringar i synen religionens roll i samhället uppfattade de som oroande.
Vänster: Istanbul
Att resa innebär att lära sig om ”värden där ute”. För alla som investerar i företag med en global marknad är det givande att resa ut i världen. För det är genom att se och lära vad som händer i olika länder som man kan upptäcka och skymta de möjligheter som växer fram i en globaliserad värld. Investerar du i företag med en global marknad? I så fall är jag övertygad om att dina resor kan hjälpa dig i dina investeringsbeslut.
/Tobias
PS Mina reseskildringar gör inte anspråk på att vara heltäckande eller objektiva utan ska ses just som mina subjektiva reseskildringar… Jag välkomnar andra här på bloggen som rest och vill berätta hur de ser på ”världen där ute” att göra det! Tillsammans kan vi dela med oss och förhoppningsvis öka förståelsen för den värld vi lever i och se de möjligheter till investeringar som finns.
VÄGEN TILL DIN FÖRSTA MILJON 
Kommentera